Inledning: Stroke är en folksjukdom som drabbar 30000 svenskar varje år. Bara i Sverige räknas stroke som en av vår tredje största folksjukdom med dödligt utgång. Därför anser vi att vetenskaplig fakta om ischemisk stroke är en viktig del i vårt kommande yrke som röntgensjuksköterskor. Även hur datortomografi perfusion (DT-perfusion) kan vara behjälplig vid undersökning av ischemisk stroke.Syfte: Syftet med studien är att beskriva DT-perfusion och dess betydelse för strokepatienter under och efter trombolys. Metod: Vi har skrivit en litteraturstudie utifrån vår frågeställning.

När en person lever med ischemisk hjärtsjukdom, så påverkar det förutom den som har sjukdomen, också starkt dennes eller dennas partner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva partners upplevelser av att leva med en person som har ischemisk hjärtsjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att ha störd nattsömn och vara känslomässigt påfrestad till bristningsgränsen: Att vara överbeskyddande och kontrollerande: Att sakna bra samarbete med sjukvårdspersonal och önska stöd i partnerrelationen: Att ha svårighet med livsstilsanpassning och längta efter det tidigare livet: Att med positiv inställning tillsammans genomföra livsstilsförändringar. Resultatet visade att partners inte blev sedda av vårdpersonal och de önskade mer kunskap om sjukdomen och professionellt stöd.

Ohälsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, vilket utgör det största folkhälsoproblemet i Sverige. Svårigheten att hålla fast vid hälsosamma beteende hos individer med hjärt-kärlsjukdomar är ett väsentligt problem, därför är det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som påverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvårdsteori är att människor i allmänhet har förmågan och motivationen för att främja sin egen hälsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skäl hjälp att utföra handlingar som upprätthåller/främjar liv, hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil. Metoden som användes var litteraturstudie.

Ohälsosam livsstil som rökning, högt kaloriintag, fysisk inaktivitet och stress kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, vilket utgör det största folkhälsoproblemet i Sverige. Svårigheten att hålla fast vid hälsosamma beteende hos individer med hjärt-kärlsjukdomar är ett väsentligt problem, därför är det viktigt att undersöka sambanden bland faktorer som påverkar individuell motivation. Huvudtesen i Dorothea Orem egenvårdsteori är att människor i allmänhet har förmågan och motivationen för att främja sin egen hälsa och förebygga sjukdom, ibland behöver individen av olika skäl hjälp att utföra handlingar som upprätthåller/främjar liv, hälsa och välbefinnande. Syftet med studien var att belysa faktorer som motiverar patienter med ischemisk hjärtsjukdom till förändrad livsstil. Metoden som användes var litteraturstudie.

Bemötandet är centralt vid all omvårdnad. Kvinnor som insjuknar i hjärtsjukdom är i en svag position. Insjuknandet kan upplevas som en stor psykisk belastning. Att bli bemött med respekt och förståelse reducerar rädslan och oron. Ett varmt leende eller en utsträckt hand ger den sjuke känslan av tillhörighet.

SAMMANFATTNINGRökning utgör en av de största riskfaktorerna för ischemisk hjärtsjukdom(IHD). Så mycket som 30 procent av all IHD före 65 års ålder beror på rökning. Trots att de flesta idag är medvetna om rökningens konsekvenser fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem i samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta i mer preventivt syfte. Rökningsrelaterade sjukdomar där IHD ingår, utgör en kostsam post både för individen och för samhället.Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som har effekt vid rökavvänjning för patienter med ischemisk hjärtsjukdom.Studien gjordes i form av en forskningsöversikt.

Transitorisk ischemisk attack (TIA) är en allvarlig förvarning till stroke som kan förorsaka både omfattande funktionsnedsättning och död. Det finns idag stark evidens för att fysisk aktivitet har en viktig roll i prevention av stroke. Fysisk aktivitet på recept® (FaR), är en metod som numera används i vården för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer som har drabbats av TIA upplevde att bli ordinerade FaR®, i vilken utsträckning de följde receptet och hur deras fysiska kapacitet påverkades av interventionen. Metod: Fem personer som varit inlagda vid Piteå älvdals sjukhus på grund av TIA deltog i studien.

Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker vård och kan bland annat orsakas av ischemisk hjärtsjukdom eller utan någon objektiv förklaring.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av bröstsmärta och den omvårdnaden som ges.Metoden utgick ifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Databaserna Cinahl och PubMed användes. Artiklarna granskades av författarna till litteraturstudien och med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativ och kvantitativ metod.Resultatet baserades på 11 artiklar. Kategorierna som identifierades efter bearbetning var Fysisk upplevelse, Psykisk upplevelse, Behov av delaktighet och Behov av stöd och hjälp. Resultatet påvisade att patienter upplevde bröstsmärtan individuellt.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) är ett relativt vanligt problem hos befolkningen. Det största problemet för de drabbade är smärta men det kan även orsaka rörelseinskränkningar samt ge refererad smärta. Diagnosen ställs enligt Simon och Travell utifrån ett antal olika diagnoskriterier, så som palperbara knölar i muskulaturen och ökad känslighet på och runt dessa. Sjukgymnastiska smärtreducerande behandlingsmetoder kan delas upp i invasiva- eller icke invasiva metoder. Syfte: Syftet var att genom en systematisk litteratursammanställning kartlägga evidensen för olika smärtreducerande sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid MTrP i nacke, skuldra och ländrygg.

Bakgrund: Ischemiska hjärtsjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som orsakats av ischemiska hjärtsjukdomar behöva åtgärdas genom operation.

Bakgrund: Ischemiska hjärtsjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som orsakats av ischemiska hjärtsjukdomar behöva åtgärdas genom operation.

The aim of this study was to determine the self-perceived learning needs in patients with Coronary Heart Disease (CHD). CHD is the leading cause of death worldwide. Poor compliance is one of the causes of rehospitalisation. Patients suffering from CHD need education in order to manage their disease and prevent readmission to hospital. As hospital stays diminish the time available for patient education is limited.

Kronisk sjukdom berör många människor och livsstilsförändringar i samband med sjukdomsbilder är viktiga ur både individ- och samhällsperspektiv. Litteraturstudie användes som metod för genomförandet av studien. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder för patientutbildning som fanns beskrivna för hur sjuksköterskor skulle kunna öka motivationen till livsstilsförändringar hos patienter med kronisk sjukdom samt hur dessa metoder upplevdes av patienter och sjuksköterskor. Sökning efter relevanta artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Begränsning gjordes till vuxna patienter med de kroniska sjukdomarna: KOL, ischemisk hjärtsjukdom och diabetes typ 2.

Förträngda kranskärl orsakar ischemisk hjärtsjukdom (IHD). Kateterburna in-grepp i kranskärlen har fått en alltmer framträdande plats vid behandling av patienter med IHD. Perkutan transluminal coronar angioplastik, PTCA är den vanligaste kateterburna metoden och är för patienten ett stort ingrepp, både fysiskt och psykiskt. Syftet med examensarbetet var att genom en litteraturstu-die undersöka patientens upplevelser före, under och efter PTCA samt vilka omvårdnadsåtgärder som bör utföras före och efter PTCA. Syftet innefattade även att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan kvinnor och män gällande upplevelser och omvårdnadsåtgärder.